Med rötterna i Fällan

Ungefär en halvmil öster om Lövångers kyrkstad, efter vägen ut mot Kallviken, ligger en del av mitt ursprung. Platsen heter Fällan och var en gång en by med några gårdar. Mer erfarna släktforskare än jag verkar överens om att de flesta, kanske alla, av oss som heter Fällman eller Fellman – också de som bor på Åland – härstammar just härifrån.

Troligen syftar släktnamnet, "Mannen från Fällan", på bondgården Fällan 1. Den brukades från ca 1710 av den förste som i Lövångers kyrkböcker bär namnet Fällman: Hans Jonsson Fällman, född den 10 oktober 1678 under Karl XI:s regering. Utöver bonde på hemgården var han klockare och tolvman (nämndeman på tinget). Han är min farfars farmors farfars farfar och levde fram till slutet av frihetstiden, 1763.

Arbetsplats för flera anor.

I sitt yrkesval hade Hans Jonsson Fällman bokstavligen tagit på sig pappas rock. Hans far, Jon Hansson (1643-1712), var också bonde, nämndeman och klockare. Klockare var ett kyrkligt ämbete och hedersuppdrag, ursprungligen innebar det att vårda kyrkan med inventarier och sköta klockringningen. Från 1600-talet förväntades klockaren också kunna undervisa i sång och leda psalmsången i kyrkan. Vid samma tid fick han (det var alltid en han) också i uppdrag att lära församlingens ungdomar läsa och skriva.

Farfadern Hans Hansson (1610-1676) var bonde i Fällan och nämndeman. Karriärmässigt nådde Hans Hansson emellertid ett snäpp högre och valdes 1675 till riksdagsman för södra fögderiet när ständerna skulle samlas i Uppsala i mitten av augusti detta år. Han dog året därpå och det är lite oklart om han verkligen deltog i ständermötet.

Det finns inga belägg för att de båda Hanssönerna i den äldre generationen använde namnet Fällman. Däremot kan man väl säga att en av Hans Hanssons söner, Jon Hanssons yngre och studerade bror Nils Johan (1644-1709) använde en variant av Fällman när han enligt tidens sed latiniserade sitt namn till Nicolaus Johannis Fellenius. Han blev skolmästare i Piteå och senare kyrkoherde i Överkalix.

Klockartraditionen i den här familjen fortsatte med Hans Jonsson Fällmans son Anders Fällman Hansson (1720-1804), också han blev klockare i Lövångers församling och fick sammanlagt 13 barn i sitt andra gifte. En av de yngre sönerna var bonden och (militär)trumslagaren Michael Fällman (1774-1846) som jag är ättling till. Michael Fällman tillbringade hela sitt liv i Lövånger: Född i Böle 1774 och död 1846 i Nolbyn, dit han flyttade med familjen ca 1805. Han gifte sig den 28 februari 1797 med Beata Nilsdotter (1775-1843) från Vebomark och makarna fick sammanlagt åtta barn, bland vilka Nils Fredrik Fällman (1799-1859) var näst äldst. Med Nils Fredrik, som hamnade i både Umeå stad och Sävar, började en hel serie skomakare bland mina anor.

Ett för mig särskilt intressant namn i Anders Fällman Hanssons barnaskara är förstås Hans Fällman (1758-1839). Denne min 190 år äldre namne var den som tog vid efter pappan som klockare på Prästbordet, dvs. området vid kyrkan i Lövånger. Han gifte sig med Anna Lindberg och paret fick fyra söner under de första åren på 1800-talet. Bland dem blev det Zakris Fällman (1807-1871) som tog över släkttraditionen som klockare i församlingskyrkan. Zakris var för övrigt den ende av sönerna som nådde vuxen ålder. Ett öde för många familjer på den här tiden.


Om Fällans invånare och brukare kan man läsa mera i Agneta Olofssons sammanställning "Lövångers byar och gårdar 1539-1800" som är tillgänglig på biblioteken. Den innehållsrika släktforskarsajten Anbytarforum  har en hel del material om Fällmansläktingar genom åren. Den håller just nu på att byta teknik och adress, men en googling på "Fällman Anbytarforum" borde leda rätt. Data för de nämnda personerna och många fler hittar du på Kråken, Sven Erik Johanssons fantastiska gratisdatabas med 389 000 personer från Örnsköldsvik upp mot Skellefteå och från Bottenhavet till Norska gränsen.