Före massflygets tid var Vännäs en välkänd järnvägsknut med samma klang i namnet som Långsele, Mellansel, Bastuträsk och Älvsbyn eller för den delen Krylbo och Kil. I Vännäs bytte man från rälsbussen till snälltåget på den spännande resan från Umeå.
Den gamla bondbyn Vännäs – som i början på 1900-talet fick det förtydligande namnet Vännäsby – ligger en bit bort, nära sammanflödet med Vindelälven. När järnvägen nådde bygden i slutet av 1800-talet blev den lilla Nybyn huvudort med järnvägsstationen och den gamla byn fick byta namn.
Det finns för övrigt ett annat Vännäs som ibland kan trassla till det för oss släktforskare. I Överkalix församling bär ett område nära kyrkan också namnet Vännäs. Där har jag anor till min morfar.
Till det västerbottniska Vännäs hade mormors mor Selma kommit flyttande 1895 efter ett kringresande liv i järnvägens spår. Hennes far Axel Andreasson Boqvist var rallare och stenarbetare. Därför fick familjen följa Norra stambanans utbyggnad norrut. En lista med deras bostadsorter genom åren påminner om tidtabellen för nattåget norrut: Stöde i Medelpad 1881, jämtländska Håsjö 1882 och Fors 1884, Sollefteå 1886, Ånge 1889, Långsele 1893 och Vännäs 1895. Med till Vännäs kom också Selmas fyra år yngre syster Axelina, född 1873. Hon arbetade i köpingen som strykerska
fram till 1920, då hon dog på lasarettet i Umeå. Systrarnas yngre bror Johan Alfred nådde aldrig fram till Vännäs. Han hade gått bort i Håsjö, knappt sju år gammal.
Selma och hennes pappa Axel är min koppling till den småländska Långarydssläkten med ursprung bland bönderna i gränstrakterna mellan Småland och Halland, känd för att vara världens största kartlagda. Axel kom för sin del från Södra Hestra i Småland.
Mer information om Långarydssläkten finns på
http://www.langarydsslakten.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar