Ett fönster till vardagen

Hur bodde och levde mina anor? Hur hade de det ställt ekonomiskt? Hur såg det ut hemma på gården? Vilka redskap använde de? De korta anteckningarna i kyrkböckerna ger bara undantagsvis svar på den typen av frågor. För att komma människorna närmare in på livet är bouppteckningar ett bra verktyg.

Vi hälsar på i ett hemman i Vännäs, byn nära kyrkan i Överkalix. Bonden Nils Wennberg (observera efternamnet som givetvis har med detta Vännäs att göra) var min morfars morfars farmors far och gick bort i augusti 1830, 71 år gammal. Åtta månader senare, den 7 mars 1831, samlas arvingarna och tre utomstående bouppteckningsmän i gården för att upprätta bouppteckningen.

I bokstavsgrann avskrift ger dokumentet följande översikt av Nils Wennbergs då levande barn och deras familjer: "Sönerna Nils från Mickojerfwi, Lars i Wännäs by, Jöns från Hedensby och Magnus Petter å (wennes?)by, samt döttrarne AnnaStina med sin man Bonden unga Henrik Olsson Olof Henricsson i Wännäs, Catarina med Dess man Krono Hemmans Åboen Nils Fredrics från Lumben och NederCalix Sokn, Lisa Greta med dess man Jöns Henricsson från Rajdasjerfwe by och Brita med dess man Torparen Henric Jönsson i Wännäs." 

En sådan uppräkning är naturligtvis guld värd om man har haft problem med att följa något av barnen genom husförhörslängderna och tappat spåret någonstans. Här kommer en "kontrollstation", som dels upplyser om att den personen levde när bouppteckningen gjordes, dels ger bostadsort en och ibland till och med en adress. På det här sättet har jag bland annat kunnat se var i USA eller Kanada som några emigranter hamnade.

Värderingar i Nils Wennbergs bouppteckning.
(Bild från ArkivDigital)

Nästa avsnitt i bouppteckningen är en lista på det som finns i boet komplett med bouppteckningsmännens värdering. Bilden visar t.ex. att en ko värderades till 8 Riksdaler och två får till 24 skilling, alltså 12 skilling vardera.

Vid den här tiden fanns myntenheterna riksdaler, skillingar (48 per riksdaler) och runstycken (12 per skilling). Än mer komplicerat blev det av att man skilde på Riksdaler Banco (som används i den här värderingen) och Riksdaler Riksgälds, av vilka det gick 1,5 per Riksdaler Banco. Kronor och ören kom först 1873 respektive 1855.

I de flesta värderingslistor finns rubiken "Den avlidnes gångkläder", som ger en riktig närbild av personen. Nils Wennberg lämnade efter sig (i bokstavsgrann avskrift): "En grå Wadmars Sourtout, En Dito  Dito ÖfwerRåck, En tröija med Mässings knappar, Ett par Böxor gråe, En Wäst, En Hatt, En Bommuls Lärft Skjorta, En Dito----Dito--sämre, En Dito----Dito--Dito, Ett par Linne Böxor, Ett Stycken Ylle Skjorta, En gammal grå Jacka, Ett par gamla Böxor, En gammal blå Lifssärk, Ett Stycke Hundskins mössa, Ett Dito Cartunsduk, Ett Dito Grönt bälte, Ett par Svarta Skoband, Dito Dito wita Dito, Ett par Strumpeband, Ett Dito Wantar"

Avslutningen på bouppteckningen summerar tillgångar och skulder i boet samt fördelar ev. överskott bland arvingarna. Finns något testamente kommer det in här. Den efterlevande som har redovisat boet - vanligen maken/makan eller något av barnen - försäkrar under ed att ingenting har dolts. Längst ner skriver bouppteckningsmännen (det var nästan alltid män) under dokumentet. Ofta intygar också en företrädare för kyrkan att den mottagit den s.k. fattigprocenten (1/8 av 1% av bouppteckningsvärdet gick till socknens fattiga).

Sedan 1734 är det lag på att det ska upprättas en bouppteckning när någon avlider. Det har emellertid inte alltid gjorts och dessutom är långt ifrån alla bouppteckningar bevarade. De registrerades i domstolarnas arkiv och det är där man ska söka dem. Originalhandlingar fram till den 1 juli 2001 förvaras hos Riksarkivets landsarkiv; bouppteckningar efter detta datum förvaras hos Skatteverket. Glöm inte att arvingarna i allmänhet också har fått en kopia, som kan finnas i släktingarnas pärmar. 

Det finns ingen sekretess på bouppteckningar, inte heller på de nyare. Enklaste sättet att beställa en kopia av en bouppteckning är att använda ett särskilt formulär på Riksarkivets webbplats, www.riksarkivet.se. Fördelen är att man inte behöver veta vilket landsarkiv som förvarar handlingen. Priset brukar ligga på 4 kr per sida. Bouppteckningar ingår också i abonnemangen hos ArkivDigital (ADOnline) och SVAR/Riksarkivet. Urvalet är dock begränsat och bouppteckningarna är inte alltid lätta att hitta.

Bouppteckningarna ligger oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan ibland ligga i banden med småprotokoll. Bra sökingångar är bouppteckningsprotokoll (listor över inkomna och godkända dokument) eller person- och ortsregister som upprättats vid landsarkiven. Landsarkivet i Härnösand har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar före 1900 till en databas, som man lämnar ut uppgifter från.